World's Greatest in Athletics

24 års arbete med att sammanställa allt

18 May, 2009 Det var 1985 som Bengt Holmberg, 66, började det systematiska arbetet med att sammanställa de unika genom-tiderna-bästa-listorna till ”Sverigebästa genom tiderna i friidrott". Efter första publiceringstillfället har många resultat tillkommit och flera gamla har också kunnat verifieras. Bengt har även förlängt listorna genom att leta upp fler gamla resultat vilket resulterat i en 664 sidor tjock tegelsten.  

holmberg_sitter_450pxl.jpg
Bengt Holmberg har sammanställt friidrottsstatistik i över 50 år. Vid sidan av listorna i ”Sverigebästa genom tiderna i friidrott” ägnar han också mycket tid åt att sammanställa årsbästalistor för åren före 1965. Foto: Jonas Hedman

Friidrott är en mätbar och tillräckligt exakt idrott för att det ska vara meningsfullt att jämföra resultat över tid och därmed sammanställa genom-tiderna-bästa-listor. Det är något som Bengt Holmberg ägnar sig åt sedan många år.
– Att sammanställa friidrottsstatistik handlar om att försöka få fram sanningen. Att leta efter historiska uppgifter och försöka lösa de svåraste fallen – det är det som är utmaningen! Sprang han ett varv för lite eller hur var det? Det värsta som finns är luckor! säger Bengt och skrattar.
Han var på sin första SM-tävling på Stockholms Stadion som åttaåring 1951. Sina första statistiksammanställningar gjorde han året efter men det var i mitten på 80-talet som han mer systematiskt började kartlägga den svenska friidrottshistorien i siffror.
– Det var 1985 som jag genom sportjournalisten Ove Karlsson fick möjlighet att låna hem 79 inbunda årgångar av tidningen Idrottsbladet som kom ut tre gånger i veckan från 30-talet fram till 60-talet. Den hade årsbästalistor utan detaljer som jag utgick ifrån, säger Bengt.
Det kunde stå till exempel ”1.54,5 K. Nilsson, Kalmar”. Då handlar det om att leta rätt på korrekt förnamn, födelsedatum, klubbens exakta namn samt plats och datum när han gjorde sina 1.54,5 på 800 m. Födelsedatumet är ett sätt att verifiera födelseåret och därmed att det är rätt person. Plats och datum stärker att resultatet är rätt.
Utifrån årsbästalistorna har Bengt sedan sammanställt genom-tiderna-bästa-listorna som nu alltså publicerats i bokform.
Åren 1973–2007 ansvarade han för de manliga junior- och ungdomslistorna i årsboken "Sverige Bästa" och var också anställd på SFIF som tävlingsansvarig i 17 år fram till 2002.

”Bobby var en svår nöt att knäcka”
Bengt ger ett exempel på en nöt som det tog över 40 år att knäcka – sprintern Jan ”Bobby” Strandbergs bästa 100 m-tid.
– Jan är son till OS-finalisten Lennart Strandberg och gjorde 10,7 i Tyskland där han studerade 1964. Men i den svenska årsstatistiken från det året står resultatet under rubriken ”Medvind, felaktig tidtagning”. Men så var det inte.
Bengt fick fram att tävlingen gick i orten Rheine och i samband med en intervju många år senare berättade ”Bobby” att han gjorde 10,7 en enda gång under karriären och det var i den tävlingen. Det var 38 grader varmt och vindstilla.
– Bobby sa att han var tvåa bakom en tysk på 10,6 vilket fortfarande står som klubbrekord. Det hittade jag på Internet och spårade på så sätt datumet – 13 juni. Och så i mitten på april 2009 hittade statistikerkollegan Bosse Nilsson resultatet i den tyska tidningen Leichtathletik och det kunde slutgiltigt bekräftas!

Spjutkastaren Henning Sjöström
Namnen i ”Sverigebästa genom tiderna i friidrott” är många. Givetvis finns dagens alla stjärnor på herrsidan med men också flera av deras tränare. Till exempel Carolina Klüfts Agne Bergvall (tiokamp), systrarna Kallurs Torbjörn Eriksson (sprint), Christian Olssons Yannick Tregaro (höjd) och Johan Wissmans Kenth Olsson (häck).
Men det finns flera namn som är kända från helt andra sammanhang. Till exempel advokaten Hennings Sjöström (spjut), artisten Bosse Parnevik (110 m häck), författaren Per Olov Enquist (höjd) och juristen och journalisten Trond Sefastsson (110 m häck). Merparten av resultaten är från de senaste 30 åren men det äldsta är från 1892. Med i boken är till exempel alla som gjort bättre än 11,21 på 100 m, 3.56,10 på 1500 m och 31.45 på 10 000 m. Eller hoppat 1,93 eller högre i höjd, 6,80 i längd, stött 13,70 i kula eller kastat 44 meter i diskus.

Vem är den främste?

IB:s tidningslägg är Bengts viktigaste
källmaterial. Foto: Jonas Hedman
På frågan om vem som är Sveriges främste friidrottare genom tiderna så dröjer inte Bengt med svaret. Det är liktydigt med mannen som innehar plats 53 på genom-tiderna-bästa-listan på 1500 m med 3.43,0 noterat 1944.
– Gunder Hägg! Han satte 15 världsrekord på medel- och långdistans vilket säger det mesta. Hans 13.58,2 på 5000 m på ett blåsigt Slottsskogsvallen hösten 1942 stod sig som världsrekord i tolv år och som svenskt rekord i 21 år. Han hade kapacitet för än bättre om han bara tävlat lite mer på distansen, säger Bengt.
”Sverigebästa genom tiderna i friidrott” innehåller också 30-djupa junior- och ungdomslistor för 14–22-åringar, totalt åtta klasser. P19-listorna, som är den internationella juniorgränsen, är ännu djupare och innehåller de 100 bästa i varje gren.
I junior- och ungdomslistorna återfinns flera av våra främsta seniorer men det är också många som var bra i de åldrarna men som sedan inte nådde senioreliten.
I P16-statistiken i kula återfinns till exempel fem av våra nio 20-metersmän med seniorkulan – Hans ”Honta” Höglund, Sören Tallhem, Jimmy Nordin, Magnus Lohse och Kent Larsson.
Det svenska rekordet i kula är 21,33 satt av "Honta" Höglund 1975. Det nästa bästa är Sören Tallhems 21,24 inomhus från 1985 och det tredje längsta en svensk stött är 21,21. Det var av en 16-åring 1964. Vem det är framgår i boken!
Boken innehåller också de aldrig tidigare publicerade decennielistorna där de tio bästa i alla seniorgrenar presenteras per den 31.12.1909, 1919, 1929 och så vidare fram till 2008. Dessa listor kompletterar genom-tiderna-bästa-listorna på ett bra sätt eftersom omkring 90 procent av dem innehåller resultat från de senaste 40 åren.

Idrottsbladet speglar samhället
Bengt har framför allt använt Idrottsbladet som källa för att hitta resultaten samt var och när de gjordes. Han har gått igenom alla årgångar av IB, och även flera andra tidningar, och under resans gång har han hittat mycket annat intressant.
– Jag har bland annat läst många av chefredaktören och ägaren Torsten Tegnérs krönikor. Där kan man till exempel se hur han först sympatiserade med nazismen men sedan svängde och bytte ställning, säger Bengt.
Idrottsbladet speglar också hur samhället såg ut för länge sedan.
– På 1930-talet kunde det i ett referat från en fotbollsmatch så: ”Det var 15.000 åskådare, två hundar, två poliser och ett fruntimmer.” Jämställdheten kom långt senare!
Bengt har ett stort friidrottsintresse och har så haft i över 60 år.
– Även om jag under flera år hade friidrotten som yrke när jag var tävlingsansvarig på Svenska Friidrottsförbundet så har jag genom alla år varit noga med låta statistiksammanställandet vara en hobby. Det är säkert därför som det fortfarande är så kul!

Jonas Hedman

Bengt Holmberg är född i Vasastan i Stockholm 1942 men växte huvudsakligen upp på Lidingö. Där bodde familjen Holmberg granne med familjen Gärderud på Torsvikssvängen. Bengt såg sin första friidrottstävling som sjuåring 1949 och fyra år senare gjorde han sin första statistiska sammanställning. Åren 1973–2007 ansvarade han för de manliga junior- och ungdomslistorna i Svenska Friidrottsförbundets årsbok ”Sverige Bästa” och han är sedan många år också medlem i ATFS – Association of Track & Field Statisticians.
Yrkesmässigt jobbade han inom rederinäringen 1965–1985 och sedan som tävlingsansvarig på Svenska Friidrottsförbundet 1985–2002. 1998 publicerades hans första utgåva av ”Sverigebästa genom tiderna i friidrott”.

Utdrag ur boken
800 meter
Kula
P18 Häck

Mer om Sverigebästa genom tiderna
Bokinfo

Resultatgränser

"Han skulle ha boken till varje pris"
Webmaster: jonas.hedman@textograf.com Created by aeiouy